Han stod där framför henne.
Helt dyngvåt av regnet han nyss sprungit igenom bara
för att få träffa henne. Men tvekan satt ännu i hennes inre.
Bilderna hon såg på honom och hennes bästa vän, skulle
de bara försvinna?
Skulle allt bli bra igen, eller skulle allt bli värre om det blev de
igen? Hur skulle hon kunna lita på honom?

Alla frågor som snurrade i hennes huvud, om och om igen.
Han gick fram till henne, kysste henne ömt.
Hans händer som omfamnade hennes kinder var kalla och blöta.
För varje kyss han gav henne, smälte hennes hjärta.
Passionen fanns kvar, men fanns tilliten kvar?

"Jag kan inte leva utan dig, förstår du det?"
"Du har ju redan någon som tröstar dig ju!"

Hans ögon blev mörkare när hon sa det och redan då visste hon
vad som skulle hända. Hans händer tog tag i hennes höfter och han
vände henne om.
Hon kände hans blick i nacken samtidigt som hon hörde hans röst, då
han nu viskade av ilska.

"Varför duger jag inte? Jag behöver mer än dig. Du kan inte ge mig
allt jag vill ha, det inser du väl! Men jag älskar dig, mer än vad du kan ana!"

Rädslan var över henne och hon förstod när smällen skulle komma och vart.
Han vände henne snabbt om när hon inte svarade.
Där kom smällen. Som alltid på höger kind.

"Om du inte går nu..så ringer jag polisen."
"Här ska ingen ringa någon!"

Hon fick upp mobilen och ringde snabbt sin pappa som svarade genast.
Han hörde sin dotter skrika och han hörde en mansröst som skrek på henne.
Samtalet avbröts.

Det var sista gången, han hörde från sin dotter.

Uhm , :D

Vissa påstår att jag borde skriva en bok.
Vad tycker du?

Bara ett ex. som jag skriver direkt utan att ha tänkt på vad jag ska skriva.

"Där satt hon på sängkanten och såg på klockan som precis hade slutat att skrika ut
sitt eländiga skri som varje morgon hörs.
En djup suck sökte igenom henne då hon kollade ut genom fönstret.
Det regnade idag igen, och molnen visade på att det kanske skulle bli åska denna dagen.
De tugna regndropparna mot fönstret fick henne att komma ihåg gårdagen.
Klassen, föräldrarna - bråk.
Alla bråk som hennes föräldrar orsakar varje dag medans hon själv ser på.

-Sanna, det är frukost! , hörde hon en röst säga tillsammans med en knackning
på dörren. Orken till att svara på tilltalet försvann snabbt.
Illamåendet kommer snabbare fram då hon tänker på hur allting är.
Hur delaktig hon är i klassen. Hur hon varenda dag sitter ensam vid ett eget bord på
lunchen och ingen frågar om hon vill sitta med de. Hur hon sitter ensam på lektionerna
och får ta dialoger med läraren eftersom ingen vill arbeta med henne.

Eller hur hon mår i hemmet. Hennes föräldrar som konstant bråkar för småsaker som ingen
normalt bråkar om. Hur hennes mamma tjuvröker och hennes pappa ljuger om sitt jobb.
Hon vet att hennes pappa trivs på jobbet. Speciellt när hans sekreterare är där och hjälper till med hans arbete. Sannas pappa, brukade nästan alltid jobba över varje dag.
Ibland kom han hem efter flera timmar, efter att han hade slutat.
Och varje gång så luktade han sprit och cigaretter.
Han skyllde på att han och hans chef var ute och åt.

Lögnerna håller ihop familjen.
Familjen var lycklig - ännu en lögn som senare bygger på fler lögner.

Varje dag får hon frågan - varför just jag?"

Slut!

Där låg hon på marken, med skräcken i sin blick.
Aldrig har hon varit så rädd i hela sitt liv.
Han stod över henne, skrek på henne. Som om allt hon gjorde - var fel.
Hans nervärderande ord och hans spydiga kommentarer som var prydda
med svordomar och kalla ord, gjorde ont i henne.
Han satte sig över henne, då hon inte skulle försöka fly.

Han slog till henne med handflatan hårt mot hennes kind.
Orden blev starkare och högre.
Rädslan som hon hållt inom sig visade sig tillslut i tårar som blötte ner hennes
rosa-röda kinder. Handflatan bytte ny skepnad till knytnäven som hårt slog
till hennes ögon bryn.
Han skrek att hon skulle vara tyst. Men hur hon än försökte, så bröt gråten ut
och hon började till slut att skrika.

Kniven han alltid bar med sig i fickan kom fram och han la den hårt mot hennes
hals.
"-Om du inte håller käften nu, så dör du! Fattar du det?"
Det gjorde ont i henne när hon försökte vara tyst.
Han tog ett hårt tag om hennes huvud, med båda händerna.
Lyfte upp det en bit ovanför det hårda golvet och slog till det i marken.
Hon kände hur allt blev snurrigt och alla ljud blev klart suddiga.
Hon hade lite svårt att koncentrera sig och glömde för en sekund vad som händer.
Hon känner hans händer vid hennes byxor, hur han knäpper upp dom.
Hon hade ingen ork kvar, allt gick åt till att inte tuppa av.
Hon kände hur han drog av henne både jeansen och hennes trosor.
"-Snälla...slut...", stönade hon ut.
Hon kände hur han trängde sig in i henne.
Smärtan som inombords höll på att välla över-då hennes mamma kom in i rummet.

Det var sista gången, hon såg sin pappa.

Söndag...igen!

God morgon , Columbus är du här i min dröm?
______________________________________________________________________

Så grymt trött idag.
Hela dagen har varit helseg och inget nyttigt har hänt idag.
Glott på film och snackat med folk på msn.
Imorgon har vi bara två lektioner.
Medicinsk grundkurs och idrott. Då ska vi vara på gymmet.
Det gillar vi! ^^ (:

Nehe, snart ska jag sova !

Hare brao , pusshaj!

Livet är underbart!

Livet är helt fantastiskt.
Man har många goda vänner och man mår bra.
ÄNTLIGEN LIKSOM!
Nu är allting såå grymt skönt faktiskt.
Jag mår bra och jag har även tagit upp kontakten
med Jakob igen *hurraay*

Jag har träffat en ny polare, Jim och vi har askul *hihi*
Jag har underbara vänner i klassen, tackar er återigen för ni
är så gryyymt underbara *puss på er* *léende ängel*
Jag har också grymt schyssta polare utanför skolan,
synd att vi inte träffas så ofta dock.
Vi borde umgås snart iaf *miwhihi*

Skolan går perfekt förutom matte b som alla vet *fniss*
ska snart plugga lite av det ändå såå. *(a)*

hihi , pussshaaj!

11 / 3 - 09

Hallå alla glada små fisar.
Hur har eran dag varit?
jomen det är väl klart jag har tid för det, har den varit bra eller?
Låter bra det *fniss*

Min dag har vairt helgoo!
Först lite små lektioner, som samhäll, social omsorg, medicinsk grundkurs
och psykiatri. Sen så jävlar!
Sen bar det av till a6 med underbara Malin, Jim och Daniel.
Så sjuuukt kul var det! *hihi*

Först så åkte vi buss o jag fick låna Jims skolkort, tur de annars hade det
blivit fail direkt *hihi*
Sen åkte vi till a6 då, snorade runt lite. Kollade först på mobiler och sen snosa vi
bara omkring, slutade med att jag och Jim dissade syskonen Ståhl för att åka buss.
Så vi åkte mot råslätt och jag åkte sedan hem till farmor o farfar och hälsade på.
Sen kom pappa och hämtade mig så nu sitter jag här. *hurraay*

Jajaa, hörs snart igen! *glad smiley!*

Byebye äpperpaj! *fniss fniss*

En livslång väg...

"Ett gott skratt förlänger livet..."
Hur länge kommer vi att leva?
Vad är meningen med livet?
Finns det en mening med att just jag ska sitta
här och skriva dessa meningar?
Varför ser jag "framtiden" i mina drömmar?

Så jäkla många frågor som snurrar i mitt huvud på samma gång.
För många frågor om den såkallade framtiden och hur den kommer att bli.
Varför ska jag, som bara är 17 år gå runt och tänka på det här?

Sitta och undra när fan jag kommer dö?
Hur normalt är det på en skala ett till tio?
Eller HUR jag kommer dö?

Hur fan kommer livet se ut för mig...?

En lördag, en mysig lördag!

Hallå där - nu var det ett litet tag sedan jag skrev.
Hela denna veckan har varit helt soft faktiskt.

I onsdags var vi på ryhov och kollade runt på kirurg och medicin e avdelningen!
såå kul vare. sen att föreläsningarna var åt helvete *fniss*

Sen i torsdags fick vi reda på våra praktikplatser och jag fick det jag ville ha!
PÅ MEDICINAVDELNINGEN! Ååååh, blev så glad när jag hörde det. *hurraa*

Nu sitter jag och kollar lite film och chillar.
Har typ pluggat hela dagen och snackat lite med folk på msn.
Mys as always! : )

nu ska jag iväg, puss på er!

4 / 3 - 09

Hur fan ska livet gå till?
Varför ska såna idioter som för en jävla gång skull
förtjänar att få det lite tufft i livet, varför ska de få allt serverat
på ett jäkla silverfat?!

VÄX UPP FÖRFAAN!!

3 / 3 - 09

Dagen bestod av:
Blodprov , tulpanbukettering och tåg hem.

Nu var det gjort.
Nu var kontakten borta...för en viss framtid.

Mår inte så bra längre...hörs väl om ett par dagar.
*kramkram*

Söndag!

Oavsett, hur bra en dag kan börja, så kan den på en sekund vända.
För varje timme som går, minut för minut, sekund efter sekund så inser
du, hur lång tid du ödlsat på att drömma.
Drömma om saker vi vill här i livet. Saker vi vill uppnå eller få.

Dagen kan börja skitbra, och sen vända tack vare ett minne som spelas upp framför dina
ögon. Ett minne på något i det förflutna som var bra. Något minne som var dåligt.
Kanske en stund i livet då du var som lyckligast.
Eller en stund av en smärta du aldrig trodde du skulle få uppleva.

Dagen kan börja bra, men vända till något dåligt, tack vare en enda kommentar.
Att någon säger något förnedrande om dig.
Att någon försöker trycka ner dig, till en plats av smärta att det inte får plats något mer.

Varför inte bara låta en person ha en enda bra dag?
Varför ska man trycka ner andra för?
Varför inte bara låta personen vara ifred och låta den vara nöjd med sig själv.

Att trycka ner andra är ett bevis på svaghet.
Att snacka skit om andra är ett bevis på behov av uppmärksamhet.
Att få andra att verka dålig är bevis på behov av att själv verka bättre.

Fyfan vad vi människor är patetiska.