Dumma tankar som alltid består.
Ja det finns alltid en viss fråga på livets små ting.
Många tjatar på en om jobb och körkort och bla bla bla.
Nu har även min pojkväns styvfar börjat tjata om att jag bör
starta eget.
Jag är alltså inte ens 19 år fyllda och jag ska starta eget företag?
Jag har knappt någon ordentlig erfarenhet av att arbeta, men att
leda andra in i arbetslivet ja det bör jag göra!
Nej, om jag nu skulle någon gång starta eget, så blir det
inte förrän om många års tid av arbete.
För mig är inte pengar det viktiga.
Det är gemenskapet, arbetskamraterna, klienterna.
Att arbeta med människor är det mest givande jobben som finns.
Ja det finns en del pundhuvuden som bara tror man torkar bajs,
men den kontakten man får med de boende går inte att beskriva.
Man ger sitt förtroende till någon och får ett förtroende tillbaka.
Ett band som ingen som inte jobbar inom vården kan förstå.
Därför är det så viktigt för mig, att jobba inom vården.
Jag vill inte jobba som en irriterande säljare, eller som en servitris
på ett billigt kafé.
Man får inte den känslan av att man gör något bra för någon annan.
"Ja wow, nu lurade jag på en människa en grej till! Wohoo good for me!"
"Ja nu fick han sin frukost där ja, eller lunch o bla bla bla!"
För mig handlar inte vården att torka bajs, byta blöja eller något sådant.
För mig handlar det om att ta hand om våra medmänniskor.
Att få den kontakten, det förtroendet till människor man sällan hittar
bland sina "vänner" eller vad de nu kallar sig.
Jag är en stolt undersköterska, och om det betyder att man måste torka
bajs för att kalla sig för undersköterska, så gör jag det mer än gärna!
Är trött på folks åsikter om vården!
/ c.schelin
